Vad konstigt livet är... I mitten av April så blev Eas mormor Ingrid Maria akut sjuk och gick bort en vecka senare. Och två veckor senare så kom lilla Luca Maria till världen. Tyvärr hann dom aldrig ses i livet men jag är övertygad om att dom på något vis ändå har träffats när dom bytte av varandra. Och det känns just så, som att stafettpinnen ofta lämnas över från en gammal till en ny när det är dags... Har ni också varit med om det?
Bilderna tog Ea när Ingrid precis hade lämnat oss.
9 comments:
Precis så där har inträffat för mig och oss också. Fina, nära människor somnar in och dagar senare föds ett nytt liv.
Fint beskrivet av dig. Och vackra bilder.
Lustigt att du skriver om det, pratade om detta med en främling på en studentfest häromdagen. Precis samma hände nämligen mig i våras, jag och min man fick en son och någon vecka innan gick hans morfar bort.
Ja, vår äldsta son föddes en vecka för tidigt sex dagar efter att min mans mormor hade dött och jag förlorade min pappa samma år som vår yngsta son föddes.
Verkligen fint beskrivit, har oxå varit med om detta. Deras kärlek till varandra är bara underbar att höra om- Kärleken övervinner allt! Kram Johanna
Ja, vi har varit med om liknande i vår familj...
Kram!
Vackra bilder!!
/Anna B
Så fantastiskt fint. Det värdiga, starka och vackra i behåll. Och vilken frid.
Jag blir alldeles tårögd. Otroligt vackert och ärligt. Döden, en del av livet, precis som det är.
Så vacker bild samtidigt som det är så otäckt.
Inom buddismen så återföds en själ i en annan kropp inom två veckor. Karma avgör vad man blir
Sajapo Jiajia
Min älskade mormor(bodde inte i sverige) somnade in samma dag som min älskade lilla dotter föddes, vilket jag fick reda på(av mistag) några dagar efter, för att kunna glädjas åt min dotter,svårast var det nog för min egen mamma som fick hålla detta inom sig och inte visa sin sorg .
Post a Comment